Av professor Wibjörn Karlén 
(publicerad 11 januari  2010)

En stor del av norra halvklotet drabbades vid årsskiftet av markant kallt väder. Är detta början på en trend eller något tillfälligt? Onekligen har det globala klimatet envist vägrat att bli varmare sedan sekelskiftet och klimatet följer därmed inte det scenario som IPCC (International Panel on Cliamte Change) anger i sin rapport. En kort kallperiod bevisar inget men vi bör kanske betrakta den grund varpå tron på ett varmare klimat vilar.

Tron på ett allt varmare klimat är baserad på teori och modeller. En mycket viktig faktor i dessa är ett hävdat markant samband mellan mängden koldioxid (CO2) i atmosfären och klimat. Eftersom människan förbrukat stora mängder fossila bränslen har koncentrationen av CO2 i luften stigit och därmed förväntas också temperaturen stiga i framtiden.

Några viktiga punkter:

1. Enligt de data som presenteras i IPCC var mängden CO2 i atmosfären tämligen konstant under århundradena före industrins utbyggnad. Därefter har koncentrationen långsamt stigit fram till ca 1950, varefter den ökat allt mer markant. Denna åsikt är baserad på mätning av CO2 i iskärnor, en metod som alltmer ifrågasatts. Direkta mätningar av mängden CO2 i atmosfären, som har utförts sedan början av 1800-talet, visar stora variationer. Förekomsten av en markant variabilitet även längre tillbaka i tiden har påvisats genom studier av torvavlagringar. Den av IPCC använda stadiga ökningen av CO2 i luften är troligen fel och bör inte användas som en viktig faktor vid beräkning av det framtida klimatet.

2. IPCC hävdar ett klart samband mellan CO2 och klimat. Man framhåller att både mängden CO2 i luften och temperaturen har stigit under 1900-talet. Beaktas variationerna i dessa faktorer under denna period är det omöjligt att se ett samband utom under åren mellan 1970 och 2000. Under huvuddelen av 1900-talet saknas samband.

3. Få kan ha undgått att höra att den globala temperaturkurvan som IPCC försetts med från universitetet i East Anglia har modifierats för att ge ett bättre stöd för växthusteorin. Enligt ett antal oberoende studier av klimatet inom begränsade områden var temperaturen omkring 1940 lika hög som omkring år 2000. Den globala uppvärmningen inträffade därför innan stora mängder CO2 producerades. Data oberoende av de manipulerade dataserierna från East Anglia visar ingen global uppvärmning.

Vid ett antal tillfällen har förespråkare för växthusteorin sagt att ”det finns ingen annan förklaring” än mängden CO2 i luften. Men det finns andra teorier. Ett antal forskare har visat ett samband mellan solens aktivitet och klimatet (antalet solfläckar visar solens aktivitet). Solens aktivitet påverkar jordens magnetfält vilket i sin tur reglerar mängden kosmisk strålning som når atmosfären. Denna faktor påverkar molnmängden, en faktor som har mycket stor betydelse för temperaturen (jämför förhållandena i skuggan av ett moln och ute i solskenet en sommardag).

Utöver solens aktivitet påverkas klimatet av t.ex. förekomsten av stora vulkanutbrott och förändringar av havens strömmar. Lokalt påverkas klimatet av tät bebyggelse.

En värld har övertygats om att en faktor, CO2, styr klimatet och att vi kan förhindra framtida förändringar genom att kontrollera utsläppen av denna gas. Utöver att stora anslagssummor lagts ner på att bevisa denna teori, som tycks vara av underordnad betydelse, har den ensidiga satsningen medfört att forskningens trovärdighet har reducerats allvarligt.