|
Startsidan
|
|
Lars Franzén får kritik av Patrik Josefsson i Karlskoga |
|
|
|
Lars Franzén hävdar i sin debattartikel i Elbranschen nr. 4/2009 att temperaturökningen på jorden har avtagit. Som argument använder han ett diagram som visar anomalierna i temperatur i nedre troposfären. Diagrammet visar precis det som Lars Franzén hävdar, att de senaste åren har temperaturökningen i nedre troposfären har avtagit.
Men, det är här nere på jordytan som vi människor bor och verkar, enda sättet för en jordbo att komma till nedre troposfären är att klättra upp på Mount Everest, vilket inte är så vanligt. Så i den här debatten tillför diagrammet inte ett smack. Jämför med WMO (metrologiska världsorganisationen) som har gjort mätningar ner på backen där vi lever och än så länge frodas. WMO hävdar att 2000-2010 var det varmaste decenniet hittills, vilket verkar högst rimligt när Lucia numera måste åka vagn i stället för släde (debattartikeln är skriven innan fimbulvintern satte in, red. anm.).
Lars tycker inte alls att det är konstigt att havsytan stigit kring våra kuster, han hänvisar till efterverkningar av den lilla istiden.
En fråga, hur länge till kommer vi att leva med följdverkningarna efter den lilla istiden, när har jorden återfått ”normaltemperaturen”?
Hur förklarar du korrelationen mellan havsnivåökningen runt Sveriges kuster, som tagit rejäl fart sedan mitten av 90-talet, och WMOs rapporter om ideligen varmare decennier, samt krympande glaciärer?
Ett annat kärt argument är varför vikingarna flyttade till Grönland om inte klimatet var behagligt där?
Det kanske var en anings varmare på Grönland för tusen år sedan. Men orsaken till flytten kan mycket väl vara en konflikt, människorna i fråga hade inget annat val än att och ta sin tillflykt någonstans, och råkade hamna på Grönland. Då fejder går i arv så var man tvungen att härda ut i flera generationer.
Varför heter Grönland Grönland? Måste det ha med färgen grön att göra? Precis som Borlänge fick sitt namn av att man bar båtar förbi forsarna i Dalälven ”bära länge”, eller drog man båtarna på stockar? Vilket är enklast?
För det ter sig konstigt att Island som var och är grönare, varmare och mindre glaciärtäckt än Grönland heter Island, det borde vara tvärt om.
Lars Franzén hävdar att skogsdöden för cirka tjugo år sedan berodde på vindburet havssalt. Mycket märkligt, på vilket sätt skulle vindburet havssalt påverka skogen? Om salt i sådan hög grad påverkar skogen, så skulle vi skåda en massiv skogsdöd kring våra svenska vägar som saltas på vintern, för här blir saltkoncentrationen mångfaldigt högre än en blåsig novemberdag i exempelvis Göteborg.
För det andra, när man åker ut ur Göteborg mot Karlstad och då tittar mot nordost vid trakterna av Angeredsbron så kan man se hur träden har formats av en till synes ständig västlig saltbärande vind från Kattegat. Likväl växer och frodas träden på de karga klipporna.
Men något som är svårt för Lars Franzén att förklara bort, är det som händer med många av jordens korallrev. Jordens ökande medeltemperatur leder naturligtvis till att havsvattnet blir varmare. Vilket tyvärr föranleder att vissa korallrev blir överhettade och börjar dö (bleknar). Ett korallrev växer med bara någon millimeter per år (ungefär samma takt som Sveriges mossar), och är flera tusen år gamla. Med korallrevdöden dör fiskarna som lever på reven, och i förlängningen så har människorna som lever på fisken ingen fisk att fiska och riskerar att svälta.
Sedan 1600-talet, i trakterna av lilla istiden, har européer koloniserat länder med korallrev. Men inte en enda gång i historien har det omnämnts att korallreven har börjat dö, det finns heller inte omnämnt i någon urbefolknings historia att korallreven har bleknat och börjat dö. Alla tidigare naturliga klimatförändringar har gått så mycket långsammare än den pågående att korallerna har kunnat anpassa sig, men nu går förändringen alldeles för snabbt och korallerna dör. Detta tyder otvetydigt på människans roll i de klimatförändringar vi nu ser.
En ytterligare effekt av koldioxidutsläppen som inte omnämns ofta, men som är ett stort problem, är att de försurar våra hav. Men kanske Lars Franzén och co frågar sig om detta spelar någon roll, det är så små mängder.
Jo, det spelar en mycket stor roll. Man har i flera hav inte minst i Östersjön märkt att skalen på bland annat musslor har blivit tunnare (de löses upp), detta helt beroende på sänkt pH som är en direkt följd av människans koldioxidutsläpp. Så om du Lars Franzén inte tror på att koldioxid påverkar klimatet, så kan du ändå argumentera för minskade koldioxidutsläpp med hänsyn till havens fauna.
En annan sak, som till och med borde vara svårt att bortse från för någon som inte tror på att människans utsläpp från förbränning påverkar klimatet, är sot. Alla vet hur mycket varmare en svart bil blir i solen jämfört med en vit på sommaren. Vad händer när man eldar? Jo svart sot bildas och faller ner på jorden. När sotet lägger sig på snö, så blir snön ”svartare” varvid albedot minskar och snön/isen smälter lättare. Så här finns ytterligare argument att minska förbränningen av kol och olja, som få kan förneka.
Det är väl få som förnekar att klimatet genom årtusendena har förändrats (det är hastigheten på förändringen som är avgörande). Jag som bor i Karlskoga har bara en dryg mil till Sveafallen i Degerfors (varit där mer än en gång med skolan). Karlskoga är byggt på isälvsavlagringar och mitt i stan ligger en stor rullstensås som heter Rävåsen.
Lars Franzén, som enträget hävdar att vi är på väg mot en ny istid, är inte sen att raljera över att IPCCs prognoser inte stämmer på pricken. Nämn en prognos som över huvud taget gör det.
Med detta ständiga klankande på IPCCs prognoser är det väl rena söndagspromenaden för dig Lars, som hävdar en stundande istid, att prognostisera denna istid. Jag begär inte mycket. Hur många hundra år är det kvar tills Rävåskullen i Karlskoga åter ligger under en glaciär?
…och professor Franzén svarar direkt:
Jag blir innerligt trött på förståsigpåare, som med alla medel envist försöker klamra sig kvar vid människans påstådda påverkan på klimatet på jorden. Visst kan vi påverka vädret i liten grad t.ex. med s.k. dimming genom utsläpp av partiklar i luften och möjligen kan människan genom utsläpp av koldioxid lyckas höja halterna över de låga nivåer som är riskabla för initieringen av en ny istid, men jag har fortfarande inte sett några klara bevis för att en höjning av koldioxidhalten skulle ge de enorma temperaturökningar som prognostiserats i olika matematiska modeller. Sanningen är att de flesta ekosystem på jorden skulle må mycket bättre av lite mer av denna livets gas. En eventuell marginell höjning av temperaturen skulle framförallt på höga breddgrader också den vara huvudsakligen godartad. Stora områden av i dag ständigt frusen mark i våra permafrostområden i Sibirien och Nordamerika skulle kunna förvandlas till jordbruksmark och på så sätt hjälpa till att försörja jordens ökande befolkning. Listan på fördelar med en global uppvärmning är långt innehållsrikare än listan på fördelar med en avkylning eller t.o.m. en istid.
Beträffande atmosfärskunskaper trodde jag man fick lära sig i småskolan att lufthavet består av olika skikt. Kanske Patrik skolkade den dagen? Troposfären, som enligt honom börjar på toppen av Mount Everest, börjar faktiskt redan vid havsytan. Här på Geovetarcentrum i Göteborg har jag kommit upp ca 70 meter i troposfärens nedre delar. Med utgångspunkt från denna okunskap om de mest elementära delarna av vårt jordklots uppbyggnad tänker jag inte bemöta resten av Josefssons kritik utan råder honom att plocka fram och damma av grundskolans lärobok i naturkunskap och ta igen det han uppenbarligen missat i skolan.
I övrigt kan vi bara konstatera att det varit ovanligt tyst senaste tiden i klimatdebatten. Väderleken låter sig inte styras av några datamodeller.
|
|
|
Nyheter
|
Skön och avkopplande solig sommar! |
|
Läs mer...
|
|
IAEAs chefinspektör avgår ... |
|
Läs mer...
|
|
Nytt uppdrag till EI ... |
|
Läs mer...
|
|
Slopande av nätkoncession för laddstolpar ... |
|
Läs mer...
|
|
Herrljunga säljer ut elhandeln ... |
|
Läs mer...
|
|
Finska riksdagen sa ja till mer kärnkraft ... |
|
Läs mer...
|
|
Miljödomstolen ger klartecken för vågkraftspark i Sotenäs kommun ... |
|
Läs mer...
|
|
Siemens turbiner till Danmarks största havsbaserade vindkraftspark ... |
|
Läs mer...
|
|
ABB tar hem kraftorder på 89 miljoner dollar ... |
|
Läs mer...
|
|
Vinterns elpriser kunde ha blivit ännu högre ... |
|
Läs mer...
|
|
KTH-lektor blir EU:s expert på elnät ... |
|
Läs mer...
|
|
Energisnålt samarbete ... |
|
Läs mer...
|
|
Wallenstam satsar mer på vindkraft ... |
|
Läs mer...
|
|
Fortum förberett för hårda vindar och snö ... |
|
Läs mer...
|
|
Etanolfabrik ska leverera gas ... |
|
Läs mer...
|
|
ABB får stor ställverksorder ... |
|
Läs mer...
|
|
Höga elpriser ibland nödvändiga för att säkra elförsörjningen ... |
|
Läs mer...
|
|
Ny chef för ABB Power Systems i Sverige ... |
|
Läs mer...
|
|
Klimatpanelen räknade fel på 315 år ... |
|
Läs mer...
|
|
Finlands elförbrukning minskade 2009 ... |
|
Läs mer...
|
|
Moderniseringar ökar produktionen ... |
|
Läs mer...
|
|
Ryckig energipolitik ger höga elpriser ... |
|
Läs mer...
|
|
Bättre prognos för vattenflöden kan sänka elpriset ... |
|
Läs mer...
|
|
ABB får stor vindkraftsorder ... |
|
Läs mer...
|
|
Stort intresse för elbilar ... |
|
Läs mer...
|
|
2009 - rekordår för Fortums kärnkraftverk ... |
|
Läs mer...
|
|
Forsmarks produktion 2009 ... |
|
Läs mer...
|
|
Världens första 800 kV HVDC-länk i drift ... |
|
Läs mer...
|
|
Vindkraft och vågkraft skapar konstgjorda rev ... |
|
Läs mer...
|
|
Energiuka 2010: Energi-Norge, quo vadis? |
|
Läs mer...
|
|
Elforsk seminarium den 21 januari ... |
|
Läs mer...
|
|
Oberoende Elhandlare: Kärnkraften behöver nya ägare ... |
|
Läs mer...
|
|
Smarta fönster kan minska energibehov ... |
|
Läs mer...
|
|
Siemens vann 800 kV-matchen mot ABB i Kina ... |
|
Läs mer...
|
|
Uttagsskatt inte motiverad ... |
|
Läs mer...
|
|
Vattenfall bygger brittisk vindkraft ... |
|
Läs mer...
|
|
Ansträngt effektläge ... |
|
Läs mer...
|
|
EI: Stor skillnad mellan elavtalen när 2009 summeras ... |
|
Läs mer...
|
|
Femtio miljoner extra till solceller ... |
|
Läs mer...
|
|
Solceller håller hög kvalitet ... |
|
Läs mer...
|
|
Krisen sänkte elanvändningen ... |
|
Läs mer...
|
|
Fortsatt tryck uppåt på elpriserna ... |
|
Läs mer...
|
|
ABB och telejätte utvecklar smart elnät ... |
|
Läs mer...
|
|
Ännu en etanolfabrik till Norrköping ... |
|
Läs mer...
|
|
Sverige delas upp i fyra prisområden ... |
|
Läs mer...
|
|
Bixia växer och tar in ny delägare ... |
|
Läs mer...
|
|
Så dåligt blev elåret 2009 ... |
|
Läs mer...
|
|
