När FIE:s ordförande Sven-Åke Polfjärd förra året hälsade välkommen till vårmötet och det tekniska seminariet kunde man ana en viss optimism om framtiden. I år såg allt annorlunda ut med betydligt färre deltagare. Finanskris och lågkonjunktur parade med undergångsprofetior har radikalt ändrat bilden.
   Att FIE har påverkats negativt är kanske inte så konstigt med tanke på att föreningen representerar många företag inom den elintensiva basindustrin som har drabbats särskilt hårt.
   – Vad kan då ge svensk industri kraft och styrka att även i fortsättningen spela sin betydelsefulla roll, frågade sig Sven-Åke Polfjärd.
   Industrin och hela samhället är i stort behov av tillförlitlig elförsörjning. Men det har inte hänt speciellt mycket. Att näten måste förstärkas visades inte minst vid de stormar som drabbade oss för några år sedan.
   Den planerade utbyggnaden av vindkraft är ett annat skäl till att nätet måste förstärkas så att oönskade avbrott förebyggs. Problemen har sin grund i politiskt käbbel och inkompetens. Därför är det glädjande att man nu äntligen har börjat inse att produktion och distribution av el inte är någon enkel teknik och att det krävs långa planerings-, projekterings- och byggtider för att färdigställa anläggningar i erforderlig storlek.
   – Jag tänker naturligtvis på att regeringen har öppnat för ny kärnkraft eller snarare ersättning av gamla kärnkraftverk. Detta borde säkerställa industrins behov av el och skapa möjligheter för ytterligare teknisk utveckling, framhöll Polfjärd.

Stormen Gudrun för några år sedan satte ytterligare fokus på sårbarheten i elförsörjningen. Nu arbetar man intensivt för att undvika sådant i framtiden.
   – Men varför måste det bli så omfattande skador? Var finns framförhållningen och det förebyggande arbetet?
   Nu är det oerhört viktigt med kraftsamling där politiker, industri, samtliga samhällsfunktioner och utbildningsväsendet samverkar så att svensk elkraftteknik kan behålla och utveckla den höga kompetens som krävs.

Vad bidrar FIE med?
FIE:s möten har varit och kommer att förbli ett forum för kvalificerad kompetensutveckling inom teknik och säkerhet och där man får ta del av myndighets- och branschnyheter samtidigt som man knyter kontakter med kolleger.
  – Det är därför oroväckande att besparingar har fått deltagarantalet att sjunka, sa Polfjärd.
   Sådan besparing är missriktad och bakom besluten står personal som saknar kunskap om vilken kompetens som krävs inom elområdet.

Genom deltagande i seminarier och utbildning kan stora pengar sparas när det gäller drift, skötsel och underhåll av elanläggningarna. Därtill kommer att risken för olycksfall kan minimeras om man tillämpar framtagna säkerhetsföreskrifter.
   – Man missar sålunda möjligheten att kompetensutveckla personalen för att stå bättre rustad när konjunkturvändningen kommer, framhöll Sven-Åke Polfjärd, icke utan skärpa.
   Han betonade hur viktigt det är att olika yrkeskategorier kompetensutvecklas eftersom säkerhetstänkandet och kostnaden står i centrum redan vid projektering av en anläggning.
   Samtliga FIE:s handböcker baseras på IEC-standard, vilket innebär att leverantörernas dokumentation kan användas fullt ut utan att behöva anpassas till någon egen standard eller de-facto-standard. Omställning till IEC-baserad standard är på lite sikt ofrånkomlig om man vill uppnå optimalt utbyte av en investering.
  – Ju snabbare man startar omställningen, desto mindre kapital krävs för framtida investeringar.
   För att nå de personer som behöver kompetensutveckling krävs naturligtvis att ett tillräckligt antal väl grundutbildade personer inom elområdet finns att tillgå. Nästa steg är att de som inom organisationen åläggs ett elansvar också ges möjlighet att själv besluta om vilken kompetens som krävs. Tyvärr ser vi redan i dag kompetensbrist och det kommer att bli värre. Kompetens måste också finnas som stöd vid inköp av elektrisk utrustning Det krävs med andra ord en starkare elorganisation än dagens. – Vad som nu krävs är att vi mycket tydligt klargör ansvarsfrågorna och informerar personal från anläggningsägare till VD och vidare nedåt i organisationen, poängterade Sven-Åke Polfjärd.
   Vi måste ständigt tänka tanken att utan el stannar Sverige. IT och automation upphör att fungera. Här kan FIE på ett konstruktivt sätt bidra med erfarenhet och kunskap.
   – I dag ser vi beklagligtvis en tendens till polarisation mellan olika yrkesgrupper vilket är djupt otillfredsställande.
   Glädjande för FIE är däremot den ständigt pågående dialogen om samarbete med andra branschföreträdare i olika frågor som i de flesta fall fungerar utmärkt.
  – Man ska dock inte glömma att det är FIE som har varit initiativtagare i de flesta samarbetsprojekten.FIE i

Kommittéarbete
FIE medverkar i normarbetet inom SEK (Svensk elstandard) sedan 1998. Det är angeläget att ingå i nätverk för att påverka utformningen av standarder/handböcker. FIE är medlem i SEK och är också representerad i SEK:s fullmäktige genom Sven-Åke Polfjärd

FIE är representerad i följande kommittéer:

• TK17D/Kopplingsutrustningar 1 kV/s/ (Tommy Hammarbäck)
• TK 3/Dokumentation och grafiska symboler (Tommy Hammarbäck)
• TK 44 Elutrustning för maskiner (Lennart Mukka)
• TK64 Elinstallationer för lågspänning samt skydd mot elchock (Sven-Åke Polfjärd)
• MT20 inom IEC/TC 3 (Tommy Hammarbäck)

FIE i CIRED
CIRED är en europeisk organisation med syfte att främja utvecklingen inom eldistribution. Organisationen är en samverkan mellan 15 medlemsländer, uppbyggd genom ett nätverk av verksamma inom eldistribution med Europa som bas, "The leading forum where the Electricity meets". Organisationen främjar erfarenhetsutbyte bl.a. genom att anordna en konferens vartannat år.FIE är representerad i Svenska nationalkommittén för CIRED genom Lennart Mukka

FIE/Elektriska Nämnden
FIE är representerad i Elektriska Nämnden genom Lennart Karlsson (ledamot) samt Sven-Åke Polfjärd (suppleant) och ledamot i Elektriska Nämndens tekniska utskott (TU)

FIE-ELFORSK
Förstudien "Riskbaserade verktyg för utveckling av underhåll och drift av elnät" är avslutad och beslut om två doktorandprojekt och ett antal utvecklingsprojekt ska nu fattas. FIE representeras i programstyrelsen av Sven-Åke Polfjärd. FIE:s uppgift är att påverka utveckling av metoder för att säkerställa hög tillgänglighet i distributionsnäten och därmed minimera förluster i industrins anläggningar.

Doktorandprojekt:
- Tillförlitlighetsbaserad underhållsstyrning med fokus på risker som följd av införande av optimala underhålls- och investeringsplaner i elnät
- Metoder för riskanalys i eldistributionsnät

Utvecklingsprojekt:

• Post doc.-projekt: utveckling av metod inklusive verktygsstöd för värdering av säkerhetsnivån i driftstödsystem
• Riskvärdering och riskreducerande åtgärder rörande leveranssäkerhet i elnät
• Samarbetsprojekt med norska Elforsk gällande deras riskanalysprogram (DSAM).
• Optimalt gränssnitt mellan regionnät och lokalnät
• Metod för verifiering av ny teknik i elnät
• Beslutsmetoder för investeringar med fokus på riskreduktion

• Implementeringar av riskanalystillämpningar i nätplaneringsprocessen
• Tillförlitlighetsdata på komponentnivå för eldistributionsnät
• Riskanalys som verktyg för utveckling, drift och underhåll av elnät
• Riskanalysmetod lokalnät (kartläggning och reduktion av risker i elnät)

Av de FIE-studenter som examinerades i juni 2008 i Luleå har nu samtliga erbjudits anställning. För ytterligare en klass pågår utbildning med examination hösten 2009. Enligt uppgift kommer ytterligare en klass att startas. Med det goda resultatet känns det nu än mer angeläget med samarbete mellan branschen/skolan/näringsliv/kommun
   FIE har också medverkat i en arbetsgrupp som ska ta fram utbildningsplan för högskoleingenjörer vid Luleå Tekniska Universitet i samarbete med Umeå Universitet och Vattenfalls skola i Jokkmokk. FIE har också ingått i en referensgrupp för en ny el-utbildning på distans för ingenjörer vid Högskolan Väst (Trollhättan)
   – Den kompetensbrist som FIE länge varnat för börjar nu bli ett faktum och ett problem. Nyligen kunde man läsa att bland

200 av Sveriges största teknikföretag svarade sju av tio att bristen på högskoleingenjörer riskerar att inverka negativt på organisationen, berättade Polfjärd. Nästan nio av tio menade att högskoleingenjör kommer att vara en attraktiv utbildning i framtiden. Det är med andra ord ett utmärkt tillfälle nu att studera i tre år och vara färdigutbildad när konjunkturen åter pekar uppåt.

• Hb 439 Dokumentation av industriella elanläggningar
• Hb 448 Kopplingsutrustningar för industriella elanläggningar
• Hb 449 Potentialutjämning av industriella elanläggningar (har just kommit från trycket)

samt

ESA-Industri 08 Elsäkerhetsanvisningar för arbete i industrianläggningar. Tillämpning av ESA ger bland annat följande fördelar:

• anvisningar för rätt personlig utrustning
• hjälp vid planering
• hjälp med riskbedömning
• ett gemensamt språk
• ett tankesätt vid alla arbeten

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Vidare ska enligt lagen betryggande skyddsåtgärder vidtas mot skada genom elektrisk ström. Vill man veta mer i detalj vad dessa åtgärder består i hänvisar arbetsmiljölagen till ellagstiftningen
   I Elsäkerhetsverkets föreskrifter om "elsäkert arbete" finns regler för hur arbete på anläggningar ska bedrivas. Föreskrifterna om "innehavarens ansvar" för en starkströmsanläggning innehåller regler för hur en elanläggning ska skötas. Här benämns föreskrifterna om "elsäkert arbete" och "innehavarens ansvar" som skötselföreskrifterna.
   Av föreskrifternas tillämpningsområde framgår att innehavaren ska utfärda särskilda anvisningar för att förebygga skada orsakad av el, när anläggningens beskaffenhet eller skötselns art medför att tillämpningen av föreskrifterna inte ger nödvändig säkerhet
   Även arbetsgivare ska utfärda särskilda anvisningar för egen och inhyrd personal om detta behövs med tanke på arbetes karaktär.
   I skötselföreskrifterna och i Svensk Standard SS-EN 50110-1, finns regler för hur en elanläggning ska skötas och tillses samt om hur arbete på anläggningen ska utföras.
   Elsäkerhetsanvisningarna ESA är ett komplement till Elsäkerhetsverkets skötselföreskrifter och ett exempel på de särskilda anvisningar som avses i dessa.
   ESA-Industri är tillämpbar på alla spänningsnivåer och är ett komplement till Elsäkerhetsverkets skötselföreskrifter. För arbete på eldistributionsanläggningar gäller ESA kraft.
   Rätt använda kommer ovannämnda handböcker att optimera investeringskostnaderna och sänka underhållskostnaderna betydligt, sett på anläggningens totala livstid, eftersom samtliga böcker är baserade på IEC-standard, viket gör det lättare att redan i projektfasen bygga en säker anläggning med rätt apparater rätt dokumenterade
  Säkerhetsföreskrifterna (ESA 08) ger maximal säkerhet vid arbete på anläggningen.

NY utgåva av ESA-Industri 08
Nya ESA-Industri ingår i ESA-familjen och innehåller hela ESA-grund, vilket innebär att det bara krävs detta dokument som tveklöst är en av de bästa tillgängliga elsäkerhetsanvisningarna när det gäller elsäkert arbete. Anvisningen har utarbetats av FIE och Svensk Energi i samarbete med bl.a. Elektriska nämnden och EIO.
   ESA-Industri har sedan länge använts som elsäkerhetsanvisning för arbete med elanläggningar inom svensk industri, vid Banverket och Luftfartsverket, vid kärnkraftverk, i kraftvärmeverk och vid installationer inom svensk basindustri.
   NYA ESA-Industri är omarbetad för att ytterligare öka säkerheten vid elarbeten på alla spänningsnivåer. För distributionsanläggningar gäller ESA-kraft.
   Sedan Blå bokens tid har vi lärt oss att arbete ska bedrivas enligt någon av arbetsmetoderna, arbete med spänning eller nära spänning. Frågorna har varit många kring vilken metod som ska tillämpas, framförallt när det gäller skillnaden mellan nära spänning och utan spänning.
   Nu ska ett nytt arbetssätt – spänningsskyddat arbete – tillämpas. FIE och Svensk Energi har tillsammans med Elektriska Nämnden, och EIO utarbetat de nya anvisningarna för spänningsskyddat arbete. ESA-Industri är tillämpbar på alla spänningsnivåer och utgör ett komplement till Elsäkerhetsverkets skötselföreskrifter. För distributionsanläggningar gäller ESA-kraft.
  Föreskriften om elsäkert arbete, ELSÄK-FS 2006:1, ger möjlighet att arbeta antingen efter standarden SS-EN 50110-1 eller annan erkänd standard. Med ESA–Industri kan man glömma standarden och enbart följa ESA-industri. Genom utbildning i ESA-industri och antagande av denna anvisning kan man arbeta spänningsskyddat inom samtliga spänningsnivåer. Nya ESA industri har samma grund som den nyframtagna ISA-ESA som dock begränsas till arbeten för högst 1 000 V. Viktigt att poängtera är att inhyrd personal som med enbart ISA–utbildning endast kan nyttjas vid arbete för högst 1 000 V. Om personal inhyrts för ett specifikt arbete vid spänningsnivån högst 1 000 V och kunden sedan nyttjar någon av denna personal för annat arbete vid spänningsnivåer över 1 000 V övergår arbetsgivaransvaret på kunden. Därför bör industrin kräva utbildning i ESA-Industri även för all inhyrd personal.
   Utbildning i ESA-industri har påbörjats under 2008 och erbjuds bl.a. av EUU.